Israel motarbetar demokrati och frihetsrevolutionen

Sedan revolutionen i Egypten startade så har Israeliska tjänstemän haft en permanent kontakt med den egyptiska armén och medlemmar från det egyptiska Supreme Council of the Armed Forces (SCAF) samt med den egyptiske försvarsministern Mohamed Hussein Tantawi, som för närvarande styr Egypten med militärens hjälp sedan hans nära vän, tyrannen och f.d presidenten Hosni Mubarak, tvingades att ge upp makten.

I Israel tycker man att det här med demokrati och rättigheter i grannländerna är någonting som är farligt eftersom det skapar en situation som är ”problematisk, känslig och osäker” för den högerextrema Apartheidregimen i Israel.

I onsdags så var det så dags för Israel att gå ut offentligt och uppmana det styrande egyptiska militärrådet att ”få situationen under kontroll”.

”The situation is problematic, sensitive and unclear.”, sa den Israeliska civila försvarministern Matan Vilnai i onsdags.

On Wednesday, Israel’s civil defence minister Matan Vilnai urged Field Marshal Hussein Tantawi, who heads Egypt’s ruling military council, to bring the situation under control. – AFP, Yahoo News

Israel uppmanar alltså den egyptiska militären att slå till mot demokrati- och frihetsförespråkarna i Egypten, så att ordningen(*) ska återställas.

* Ordningen: ett fortsatt icke-demokratiskt styre med en diktator som styr över det egyptiska folket. Det egyptiska folket ska fortsätta att förnekas sin frihet och sina rättigheter till förmån för den Israeliska apartheidregimens säkerhet.

Israels premiärminister Netanyahu tycker också att den Arabiska våren och frihetskampen är fel. Häromdagen gick han ut i media och attackerade demokrati- och frihetskämparna och hävdade att dom inte strävar framåt, utan att dom strävar bakåt:

Binyamin Netanyahu has launched a scathing attack on the uprisings in the Middle East, saying that Arab countries are ”moving not forward, but backward” – The Guardian

Netanyahu tycker också att den Arabiska våren och arabernas kamp för frihet, rättigheter och demokrati är anti-västerländskt, anti-liberalt, anti-israeliskt samt att folkets protester är odemokratiska:

The Israeli prime minister said the Arab spring was becoming an ”Islamic, anti-western, anti-liberal, anti-Israeli, undemocratic wave”. – The Guardian

Om man ska lyssna på Israel och Netanyahu så är att kämpa för frihet, rättigheter och demokrati som människor i arabvärlden nu gör – att sträva bakåt. Frihet och rättigheter är alltså Islamism. Men att kämpa för att bevara förtryck, apartheid, ockupation, etnisk rensning, som Israel gör – det är alltså att sträva framåt. Apartheid, förtryck och ockupation är alltså pro-israeliskt, demokratiskt och Västerländskt.

Det finns ingen logik bakom Israels och Netanyahus ståndpunkt. Israel och Netanyahu är också djupt ohederliga. För om någonting är anti-israeliskt så har vi även fått lära oss att det är anti-semitiskt.

Den Arabiska våren och alla de miljoner och åter miljoner människor som kämpar för att bli av med sina tyranner och diktaturer och som kämpar för sin frihet och sina rättigheter är alltså antisemiter. Det vill säga, dom hatar judar och vill radera Israel från kartan. Att Israel självt hatar araber med en passion som sällan kan skådas och att den Israeliska högerextrema regimen håller på och raderar Palestina från kartan ska vi såklart bortse från.

I Israel är man orolig för att det Muslimska Brödraskapet ska vinna ett eventuellt demokratiskt val i Egypten. Och visst har var och en rätt att vara orolig för olika saker. Själv är jag orolig för den politik som högerextrema och religiösa fundamentalister i Israel och USA för:

Dessa religiösa fundamentalister och ultra-sionister ber och drömmer om att jordens undergång ska ske imorgon så att Jesus Kristus kan återuppstå. Stödet för Israel är lika starkt som deras tro på Jesus och man propagerar ständigt för att bomba grannländerna kring Israel. Kanske hoppas man på så sätt att skynda på Armageddon och Jesus återuppståndelse?

Tillbaka till Egypten. Det Muslimska Brödraskapet (Muslim Brotherhood), är ett religiöst politiskt parti som sedan grundandet i 1928 officiellt har tagit avstånd från våld. Deras icke-våldsamma hållning och ståndpunkt har gjort att det Muslimska Brödraskapet har blivit kritiserat av Al-Qaida för att dom förespråkar demokrati framför väpnad Jihad. Detta parti som har tagit avstånd från våld som metod, oroar sig den högerextrema apartheidregimen i Israel sig för.

I Tunisien där den Arabiska våren (som Israel tycker är odemokratisk, anti-israelisk, anti-väst och anti-liberal) startade, vann al-Nahda Muslim party en stor del av rösterna i det demokratiska valet som hölls tidigare i höst, men kunde endast tillsammans med två andra sekulära partier bilda en regering. Som ett resultat är den Tunisiska regeringen mycket mindre fundamentalistisk än israeliska Shas och andra religiösa partier i Israel som ingår i Netanyahus högerextrema regering.

Eftersom Tunisien inte håller 4 miljoner människor under en militär ockupation som Israel gör så är Tunisien definitivt mer demokratiskt än Israel är, trots att Tunisiens institutioner och partier är inte lika mogna.

Hur ser friheten, rättigheterna och demokratin ut i Israel, och hur pass liberalt är Israel självt kan man då undra?

Det är en ironi att Netanyahu anklagar den Arabiska våren för att vara anti-liberalt. Netanyahus egna parti, Likud, som har sina rötter i Zeev Jabotinskys revisionistiska sionism och i terrorgruppen Sternligan (Stern Gang) är starkt anti-liberalt. Dessa revisionister firar terrorbombningen av King David Hotel som utfördes av den sionistiska terrorgruppen Irgun i juli 1946, där 91 personer, mestadels oskyldiga, dödades. När man för några år sedan firade 60-årsdagen av denna terrorattack, så deltog Netanyahu som en av huvuddeltagarna.

Netanyahus koalitionspartner, Avigdor Lieberman och dennes parti, är långt mer auktoritär än vad Likud är. Så det är ju inte heller så att Netanyahu omger sig av liberaler om någon skulle tro det. Möjligtvis skulle det vara av terrorliberaler då.

Klassisk liberalism är annars en ideologi som grundar sig på individuella rättigheter, parlamentarisk styrning och friheter. Det låter lite grann som det som människorna i den Arabiska våren slåss för, eller hur? Det som Netanyahu anklagar för att vara anti-liberalt.

Dessutom, som bevis på hur liberalt, västerländskt och demokratiskt Israel och han själv är så gav Netanyahus regering nyligen order om att stänga ner en liberal radiostation som var alltför kritisk mot Netanyahus högerextrema…err … förlåt.. Netanyahus liberala frihetsälskande regering: Israel shuts liberal radio station in attempt to silence criticism of right

Israel har också stiftat anti-demokratiska lagar såsom The Anti-Boycott Bill, vilket gör det olagligt för personer att använda bojkott som en metod för att på ett fredligt och demokratiskt sätt protestera mot någonting som man anser vara fel.

Israel strävar också efter att beröva arabiska, som talas av över 20% av Israels befolkning, dess officiella status som ett minoritetsspråk. Och Avigdor Lieberman vill göra ett stort antal israeliska medborgare statslösa.

Israel och Netanyahu arbetar även hårt med att begränsa yttrande- och pressfriheten i Israel:

  1. Israel’s effort to muffle speech
  2. Israeli journalists hold urgent meeting on defending freedom of press
  3. Israel on way to becoming only ‘democracy’ without free press
  4. Netanyahu’s Likud set to limit Israel’s freedom of the press
  5. Knesset passes controversial bills amid criticism of an ‘assault on Israeli democracy’
  6. Netanyahu’s policies have turned Israel into Iran

Israels militära ockupation av Västbanken, den militära blockaden av Gaza, den etniska rensning som pågår och den Apartheid som Israel utsätter människor för passar inte heller definitionen av vad liberalism är. Man kan snarare beskriva Israels och Netanyahus politik som omoraliska och omänskliga, och illegala enligt Genèvekonventionen från 1949 som tar upp hur man får behandla en civilbefolkning under en militär ockupation.

Att Israel nu uppmanar den egyptiska militären att ”få situationen under kontroll”, d.v.s att attackera demonstranterna Tahrirtorget i Kairo, handlar om att Nethanyahu och Israel inte vill att egyptierna ska ha frihet, rättigheter och självbestämmande, precis som palestinierna inte ska ha det. Detta eftersom Israels expansion och stöld av landområden för att skapa ett ”Greater Israel” kan bara genomföras om Israels grannar styrs av diktaturer som Israel kan hota eller muta till samtycke.

Om Israels alla grannar plötsligt skulle utvecklas till demokratier som även respekterar mänskliga rättigheter så skulle Israel inte längre kunna påstå att man är ”den enda demokratin i Mellanöstern”. Israel skulle stå helt själva som ”den enda skurkstaten i Mellanöstern”. Det är just därför det är så viktigt för Israel att svartmåla den Arabiska våren och demokratikämparna, och få denna rörelse att misslyckas. Om demokratin och friheten vinner i Israels grannländer, så förlorar den högerextrema regimen i Israel och dess fundamentalistiska bosättarrörelse.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, SvD1, SvD2, SvD3