Palestina – snart medlem i EU

Erik Scheller (FP), Arba Kokalari (M) och Lisa Abramowicz (Israels propagandaminister i Sverige) menar i en artikel på Svenska Dagbladet att: Israel given kandidat i ett växande EU

Dessa profiler tycker alltså att ett land som gör sig skyldigt till apartheid, etnisk rensning, kolonialism och statssanktionerad terrorism är en given kandidat i ett utvidgat EU.

Visserligen skriver dom även att: ”Det är en självklarhet att kommande medlemsländer ska uppfylla Köpenhamnskriterierna och dess långtgående krav på demokrati, en fungerande rättsstat och respekt för de mänskliga rättigheterna.

För att Israel ska kunna bli en medlem i EU så måste alltså Israel först avsluta den illegala ockupationen av Palestina som har pågått i över 60 år, Israel måste avskaffa de lagar och den kultur som gör Israel till en apartheidstat, man måste respektera människors (kristna och muslimers) grundläggande mänskliga rättigheter, och Israel måste bli en fungerande rättsstat. Många gånger så råder det till exempel näst intill en straffrihet för judar och för soldater inom IDF som begår brott mot araber.

Kommer Israel att kunna leva upp till allt detta? Jag är pessimistisk.

För att säkra freden i EU:s närområde ska EU:s utvidgning fortsätta, skriver dom, och menar att ”EU kan växa söderut, österut och västerut”. EU kan alltså växa bortom den geografiska kontinenten och växa åt alla möjliga håll och kanter.

Israel är som bekant ett land som ligger i Mellanöstern. Detta räknas uppenbarligen som EU:s närområde. För att säkra freden i Mellanöstern (EU:s närområde) så bör vi alltså även låta Palestina gå med i EU på sikt. Ja det skriver dom faktiskt: ”I förlängningen bör en kandidatprocess för den kommande palestinska staten också välkomnas”. Om Israel och Palestina blir medlemmar i EU så varför inte låta Irak, Iran, Saudiarabien med flera gå med i EU också – för att säkra freden i Mellanöstern.

Artikelförfattarna fortsätter: ”EU är vår tids stora fredsprojekt. Det är dags att vi får till stånd fred i Mellanöstern”. Jag kan kolla med. Men det måste gå att få till stånd fred i Mellanöstern utan att för den skull låta länder i Mellanöstern gå med i EU.

Med detta argument skulle vi alltså även låta Syd- och Nordkorea, och Indien och Pakistan att gå med i EU för att få till stånd en fred i Asien?

Folkpartister och Moderater tycker att vi ska bortse från att det finns unioner och förbund (likt Europeiska Unionen) även i andra världsdelar, såsom i Afrika, Sydamerika, Asien och Mellanöstern. Länderna i Afrika är med i Afrikanska Unionen. Länderna i Sydamerika är med i Sydamerikanska Nationernas Union. I Asien finns till exempel Association of Southeast Asian Nations.

Det mest naturliga vore alltså att Israel istället går med i ett Middle-East Union eller i Arabförbundet såsom de flesta andra länder i Mellanöstern, och att Israel tillsammans med sina närmaste grannar börjar att samarbeta och skapa en normal och nära relation till varandra, istället för att skapa konflikter.

Men för att detta ska kunna bli en verklighet så krävs det som sagt att Israel först avslutar sin illegala ockupation av Palestina – och detta går ju bra. Ironi. Istället fortsätter den israeliska regimen systematiskt att stjäla mer och mer landområden, och man har avvisat arabvärldens fredsinitiativ från 2002 som erbjuder ett erkännande av Israel samt fred och normala relationer med hela arabvärlden i utbyte mot att Israel drar sig tillbaka till dess internationellt erkända 1967 års gränser.

Bara för att EU har samarbetsavtal med Israel så betyder inte det att Israel måste få gå med i EU. EU har även en nära relation till och samarbeten med USA, och många andra länder – så varför inte låta USA gå med i EU också? Nä, detta argument håller inte riktigt heller.

Erik Scheller (FP), Arba Kokalari (M) och Lisa Abramowicz (Svensk Israel-Information) måste tänka om.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Läs även mer om Israelisk Apartheid: Israel’s similarity to South Africa’s apartheid is more than skin-deep

Flygförbudszon över Israel

Den Israeliska högerextrema regimen är återigen ute och hotar andra länder med militärt våld. Är det inte Palestina, Libanon eller Syrien som Israel bombar, så vill dom bomba Iran, och nu även attackera Ryssland – eller snarare de ryska leveranserna av luftvärnsrobotsystemet S-300 till den Syriska regimen.

S-300 är alltså ett luftvärnssystem som används för att försvara det egna luftrummet och sitt land från fientligt flyg. Detta skulle försvåra för till exempel Israel att angripa mål inne i Syrien. Det är därför som regimen i Israel nu är rasande. Dom kan inte längre fritt angripa ett suveränt land om Ryssland skulle leverera luftvärnssystemet till Syrien.

Dessa vapen är rena defensiva vapen, och Israel bör inte ha någonting att oroa sig över, så länge dom inte angriper Syrien det vill säga.

Så här säger Rysslands biträdande utrikesminister:

”Russia’s deputy foreign minister, Sergei Ryabkov, argued that the delivery of the S-300 system had been previously agreed with the Syrian government in Damascus and would be a ”stabilising factor” that could dissuade ”some hotheads” from entering the conflict.” – The Guardian

Det troliga är att Ryssland kommer att placera ut luftvärnssystemet omkring den ryska flottbasen i Tartus, Syrien. Medan luftvärnsrobotarna placeras ut och installeras, vilket inte tar lång tid, vi pratar om 15 minuter säkert – så är dom skyddade av den ryska flottan.

Om Israel tänker attackera ryska fartyg och döda ryssar samtidigt som Israel planerar för att attackera Iran så undrar jag hur dom tänker sig klara av dessa uppgifter? Israel klarade inte ens av att besegra Hezbollah i Libanon under kriget 2006. Och nu har Israel planer på att angripa både Iran och Ryssland.

Läste en rätt bra kommentar på en webbsida:

The rhetoric coming out of Israel reminds me of the rhetoric coming out of Georgia just before Russia whacked Georgia.

Just like the leader of Georgia, the Israeli leadership has massive ego problem and think that they can make Russia back down, but they appear to forget a few things:

– Russia is not afraid of Israel or its nuclear weapons. If Israel attacks Russia with conventional weapons, Russia will counterattack Israel and devastate the country. If Israel tries to nuke Russia, Israel will be entirely gone within minutes. Russia is much more powerful than Israel and is perfectly willing to use that power.

– Russia is not afraid of the US. If Israel starts a war with Russia, the US will have to quickly decide just how badly the US wants to lose, because any type of war with Russia would destroy the US economy. I suspect that in the end, the US will have to walk away and let Israel suffer the consequences of their actions.

BTW – When the US walks away, there will be stunned silence in Israel because they think they own the US lock, stock and barrel.

Jag tror varken att USA eller Ryssland är intresserade av att gå i krig mot varandra. Chansen är därför stor att amerikanarna faktiskt tröttnar på sin barnunge till ”allierad” och låter den högerextrema regimen i Israel få ta konsekvenserna av sitt eget irrationella agerande.

Den Israeliska premiärministern Netanyahu hittade på ett nytt argument mot de ryska luftvärnssystemet, nämligen att de skulle innebära en flygförbudszon över hela Israel:

”Netanyahu tells European foreign ministers that if the Russian missile systems get into Syria, Israel’s ‘entire airspace will become a no-fly zone’ and therefore it ‘cannot stand idly by.'” – Haaretz

Men en flygförbudszon över Israel skulle faktiskt vara någonting bra. Det skulle skydda alla de miljoner människor som lider av Israels brutala och illegala militära ockupation av Palestina.

För övrigt tycker jag att Frankrike och Storbritannien även bör jämna ut spelplanen lite i det av Israel ockuperade Palestina och skicka vapen till de palestinska frihetskämparna.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

10 anledningar att attackera Iran

Jag gör ett litet undantag och postar ett ironiskt stycke text som jag hittade på nätet:

  1. Iran has threatened to fight back if attacked, and that’s a war crime. War crimes must be punished.
  2. My television says Iran has nukes. I’m sure it’s true this time. Just like with North Korea. I’m sure they’re next. We only bomb places that really truly have nukes and are in the Axis of Evil. Except Iraq, which was different.
  3. Iraq didn’t go so badly. Considering how lousy its government is, the place is better off with so many people having left or died. Really, that one couldn’t have worked out better if we’d planned it.
  4. When we threaten to cut off Iran’s oil, Iran threatens to cut off Iran’s oil, which is absolutely intolerable. What would we do without that oil? And what good is buying it if they want to sell it?
  5. Iran was secretly behind 9-11. I read it online. And if it wasn’t, that’s worse. Iran hasn’t attacked another nation in centuries, which means its next attack is guaranteed to be coming very soon.
  6. Iranians are religious nuts, unlike Israelis and Americans. Most Israelis don’t want to attack Iran, but the Holy Israeli government does. To oppose that decision would be to sin against God.
  7. Iranians are so stupid that when we murder their scientists they try to hire a car dealer in Texas to hire a drug gang in Mexico to murder a Saudi ambassador in Washington, and then they don’t do it — just to make us look bad for catching them.
  8. War is good for the U.S. economy, and the Iranian economy too. Troops stationed in Iran would buy stuff. And women who survived the war would have more rights. Like in Virginia. We owe Iranians this after that little mishap in 1953.
  9. This is the only way to unite the region. Either we bomb Iran and it swears its eternal love to us. Or, if necessary, we occupy Iran to liberate it like its neighbors. Which shouldn’t take long. Look how well Afghanistan is going already.
  10. They won’t give our drone back. Enough said.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , ,

DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2

Israel motarbetar demokrati och frihetsrevolutionen

Sedan revolutionen i Egypten startade så har Israeliska tjänstemän haft en permanent kontakt med den egyptiska armén och medlemmar från det egyptiska Supreme Council of the Armed Forces (SCAF) samt med den egyptiske försvarsministern Mohamed Hussein Tantawi, som för närvarande styr Egypten med militärens hjälp sedan hans nära vän, tyrannen och f.d presidenten Hosni Mubarak, tvingades att ge upp makten.

I Israel tycker man att det här med demokrati och rättigheter i grannländerna är någonting som är farligt eftersom det skapar en situation som är ”problematisk, känslig och osäker” för den högerextrema Apartheidregimen i Israel.

I onsdags så var det så dags för Israel att gå ut offentligt och uppmana det styrande egyptiska militärrådet att ”få situationen under kontroll”.

”The situation is problematic, sensitive and unclear.”, sa den Israeliska civila försvarministern Matan Vilnai i onsdags.

On Wednesday, Israel’s civil defence minister Matan Vilnai urged Field Marshal Hussein Tantawi, who heads Egypt’s ruling military council, to bring the situation under control. – AFP, Yahoo News

Israel uppmanar alltså den egyptiska militären att slå till mot demokrati- och frihetsförespråkarna i Egypten, så att ordningen(*) ska återställas.

* Ordningen: ett fortsatt icke-demokratiskt styre med en diktator som styr över det egyptiska folket. Det egyptiska folket ska fortsätta att förnekas sin frihet och sina rättigheter till förmån för den Israeliska apartheidregimens säkerhet.

Israels premiärminister Netanyahu tycker också att den Arabiska våren och frihetskampen är fel. Häromdagen gick han ut i media och attackerade demokrati- och frihetskämparna och hävdade att dom inte strävar framåt, utan att dom strävar bakåt:

Binyamin Netanyahu has launched a scathing attack on the uprisings in the Middle East, saying that Arab countries are ”moving not forward, but backward” – The Guardian

Netanyahu tycker också att den Arabiska våren och arabernas kamp för frihet, rättigheter och demokrati är anti-västerländskt, anti-liberalt, anti-israeliskt samt att folkets protester är odemokratiska:

The Israeli prime minister said the Arab spring was becoming an ”Islamic, anti-western, anti-liberal, anti-Israeli, undemocratic wave”. – The Guardian

Om man ska lyssna på Israel och Netanyahu så är att kämpa för frihet, rättigheter och demokrati som människor i arabvärlden nu gör – att sträva bakåt. Frihet och rättigheter är alltså Islamism. Men att kämpa för att bevara förtryck, apartheid, ockupation, etnisk rensning, som Israel gör – det är alltså att sträva framåt. Apartheid, förtryck och ockupation är alltså pro-israeliskt, demokratiskt och Västerländskt.

Det finns ingen logik bakom Israels och Netanyahus ståndpunkt. Israel och Netanyahu är också djupt ohederliga. För om någonting är anti-israeliskt så har vi även fått lära oss att det är anti-semitiskt.

Den Arabiska våren och alla de miljoner och åter miljoner människor som kämpar för att bli av med sina tyranner och diktaturer och som kämpar för sin frihet och sina rättigheter är alltså antisemiter. Det vill säga, dom hatar judar och vill radera Israel från kartan. Att Israel självt hatar araber med en passion som sällan kan skådas och att den Israeliska högerextrema regimen håller på och raderar Palestina från kartan ska vi såklart bortse från.

I Israel är man orolig för att det Muslimska Brödraskapet ska vinna ett eventuellt demokratiskt val i Egypten. Och visst har var och en rätt att vara orolig för olika saker. Själv är jag orolig för den politik som högerextrema och religiösa fundamentalister i Israel och USA för:

Dessa religiösa fundamentalister och ultra-sionister ber och drömmer om att jordens undergång ska ske imorgon så att Jesus Kristus kan återuppstå. Stödet för Israel är lika starkt som deras tro på Jesus och man propagerar ständigt för att bomba grannländerna kring Israel. Kanske hoppas man på så sätt att skynda på Armageddon och Jesus återuppståndelse?

Tillbaka till Egypten. Det Muslimska Brödraskapet (Muslim Brotherhood), är ett religiöst politiskt parti som sedan grundandet i 1928 officiellt har tagit avstånd från våld. Deras icke-våldsamma hållning och ståndpunkt har gjort att det Muslimska Brödraskapet har blivit kritiserat av Al-Qaida för att dom förespråkar demokrati framför väpnad Jihad. Detta parti som har tagit avstånd från våld som metod, oroar sig den högerextrema apartheidregimen i Israel sig för.

I Tunisien där den Arabiska våren (som Israel tycker är odemokratisk, anti-israelisk, anti-väst och anti-liberal) startade, vann al-Nahda Muslim party en stor del av rösterna i det demokratiska valet som hölls tidigare i höst, men kunde endast tillsammans med två andra sekulära partier bilda en regering. Som ett resultat är den Tunisiska regeringen mycket mindre fundamentalistisk än israeliska Shas och andra religiösa partier i Israel som ingår i Netanyahus högerextrema regering.

Eftersom Tunisien inte håller 4 miljoner människor under en militär ockupation som Israel gör så är Tunisien definitivt mer demokratiskt än Israel är, trots att Tunisiens institutioner och partier är inte lika mogna.

Hur ser friheten, rättigheterna och demokratin ut i Israel, och hur pass liberalt är Israel självt kan man då undra?

Det är en ironi att Netanyahu anklagar den Arabiska våren för att vara anti-liberalt. Netanyahus egna parti, Likud, som har sina rötter i Zeev Jabotinskys revisionistiska sionism och i terrorgruppen Sternligan (Stern Gang) är starkt anti-liberalt. Dessa revisionister firar terrorbombningen av King David Hotel som utfördes av den sionistiska terrorgruppen Irgun i juli 1946, där 91 personer, mestadels oskyldiga, dödades. När man för några år sedan firade 60-årsdagen av denna terrorattack, så deltog Netanyahu som en av huvuddeltagarna.

Netanyahus koalitionspartner, Avigdor Lieberman och dennes parti, är långt mer auktoritär än vad Likud är. Så det är ju inte heller så att Netanyahu omger sig av liberaler om någon skulle tro det. Möjligtvis skulle det vara av terrorliberaler då.

Klassisk liberalism är annars en ideologi som grundar sig på individuella rättigheter, parlamentarisk styrning och friheter. Det låter lite grann som det som människorna i den Arabiska våren slåss för, eller hur? Det som Netanyahu anklagar för att vara anti-liberalt.

Dessutom, som bevis på hur liberalt, västerländskt och demokratiskt Israel och han själv är så gav Netanyahus regering nyligen order om att stänga ner en liberal radiostation som var alltför kritisk mot Netanyahus högerextrema…err … förlåt.. Netanyahus liberala frihetsälskande regering: Israel shuts liberal radio station in attempt to silence criticism of right

Israel har också stiftat anti-demokratiska lagar såsom The Anti-Boycott Bill, vilket gör det olagligt för personer att använda bojkott som en metod för att på ett fredligt och demokratiskt sätt protestera mot någonting som man anser vara fel.

Israel strävar också efter att beröva arabiska, som talas av över 20% av Israels befolkning, dess officiella status som ett minoritetsspråk. Och Avigdor Lieberman vill göra ett stort antal israeliska medborgare statslösa.

Israel och Netanyahu arbetar även hårt med att begränsa yttrande- och pressfriheten i Israel:

  1. Israel’s effort to muffle speech
  2. Israeli journalists hold urgent meeting on defending freedom of press
  3. Israel on way to becoming only ‘democracy’ without free press
  4. Netanyahu’s Likud set to limit Israel’s freedom of the press
  5. Knesset passes controversial bills amid criticism of an ‘assault on Israeli democracy’
  6. Netanyahu’s policies have turned Israel into Iran

Israels militära ockupation av Västbanken, den militära blockaden av Gaza, den etniska rensning som pågår och den Apartheid som Israel utsätter människor för passar inte heller definitionen av vad liberalism är. Man kan snarare beskriva Israels och Netanyahus politik som omoraliska och omänskliga, och illegala enligt Genèvekonventionen från 1949 som tar upp hur man får behandla en civilbefolkning under en militär ockupation.

Att Israel nu uppmanar den egyptiska militären att ”få situationen under kontroll”, d.v.s att attackera demonstranterna Tahrirtorget i Kairo, handlar om att Nethanyahu och Israel inte vill att egyptierna ska ha frihet, rättigheter och självbestämmande, precis som palestinierna inte ska ha det. Detta eftersom Israels expansion och stöld av landområden för att skapa ett ”Greater Israel” kan bara genomföras om Israels grannar styrs av diktaturer som Israel kan hota eller muta till samtycke.

Om Israels alla grannar plötsligt skulle utvecklas till demokratier som även respekterar mänskliga rättigheter så skulle Israel inte längre kunna påstå att man är ”den enda demokratin i Mellanöstern”. Israel skulle stå helt själva som ”den enda skurkstaten i Mellanöstern”. Det är just därför det är så viktigt för Israel att svartmåla den Arabiska våren och demokratikämparna, och få denna rörelse att misslyckas. Om demokratin och friheten vinner i Israels grannländer, så förlorar den högerextrema regimen i Israel och dess fundamentalistiska bosättarrörelse.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, SvD1, SvD2, SvD3

Israel hotar med krig

Att bomba Iran har varit på tapeten i Israel i flera år. De senaste dagarnas skriverier i media beror på att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och försvarsministern Ehud Barak nu har sökt stöd i regeringen för att starta krig mot Iran.

Det finns en risk för ett krig med långtgående konsekvenser som kan påverka hela världen lång tid framöver. Jag tror att man är ganska naiv om man tror att Israel skulle få en bättre säkerhet efter att dom anfallit Iran.

Nu när Israel hotar freden i främst mellanöstern så undrar jag hur FN tänker agera.

I sina stadgar skriver FN att dess syfte är:

  1. To maintain international peace and security, and to that end: to take effective collective measures for the prevention and removal of threats to the peace, and for the suppression of acts of aggression or other breaches of the peace, and to bring about by peaceful means, and in conformity with the principles of justice and international law, adjustment or settlement of international disputes or situations which might lead to a breach of the peace;
  2. To develop friendly relations among nations based on respect for the principle of equal rights and self-determination of peoples, and to take other appropriate measures to strengthen universal peace;
  3. To achieve international co-operation in solving international problems of an economic, social, cultural, or humanitarian character, and in promoting and encouraging respect for human rights and for fundamental freedoms for all without distinction as to race, sex, language, or religion; and
  4. To be a centre for harmonizing the actions of nations in the attainment of these common ends.

Det är i FN som konflikter ska lösas. Och FN bör nu omedelbart ”take effective collective measures for the prevention and removal of threats to the peace”. Det betyder alltså att FN måste agera mot Israel. Och nej, det betyder inte att FN är anti-semitiskt. Att verka för fred, rättvisa och mänskliga rättigheter är inte anti-semitiskt, även om diverse högerextremister och ultra-sionister gärna vill få oss att tro det.

Angående det där med kärnvapen – så har Iran hela tiden konsekvent förnekat att dom utvecklar kärnvapen. Deras kärnkraftsprogram är enbart till för civilt syfte, d.v.s för att förse Iran med energi, precis så man gör i alla andra länder inkl. i Sverige. Kärnkraftsanläggningar är heller ingenting som något land har rätt i att förneka ett annat land. Tvärtom så har länder som besitter denna teknologi en skyldighet att hjälpa andra länder att få tillgång till denna teknologi, enligt IAEA, det Internationella atomenergiorganet.

Sen kan man självklart hålla med om att spridningen av kärnvapen måste stoppas. Därför bör stormakterna, FN och IAEA kräva av Israel att Israel öppnar upp sina anläggningar för inspektioner och att landet avskaffar de kärnvapen som man har.

Detta har Israel vägrat att göra i årtionden. Israel vägrar således att samarbeta med IAEA, samtidigt som Israel vill starta krig mot Iran för att dom inte samarbetar fullt ut med IAEA. Logik?

Skillnaden är dock att Israel har kärnvapen medan Iran inte har några kärnvapen ännu. Israel vägrar att samarbeta med IAEA, medan Iran låter/har låtit IAEA att inspektera landets kärnanläggningar.

Trots detta är det endast Iran som utsätts för sanktioner och som beskylls för att inte samarbeta med IAEA. Hur vore det om man även införde sanktioner mot Israel till dess att dom börjar samarbeta med IAEA och öppnar upp sina anläggningar för inspektioner? Man kan ju inte skilja ut och vidta åtgärder enbart mot den ena parten. Det är inte objektivt.

Om Mellanöstern ska bli en kärnvapenfri zon så måste även Israel avveckla sina kärnvapen.

Israel har dessutom en historia att attackera sina grannländer lite som man vill. Iran har ingen historia av att attackera sina grannländer och är således ett relativt fredligt land i jämförelse med Israel. Senast Iranska/Persiska styrkor anföll ett annat land (Afghanistan) var väl på 1860-talet om jag inte minns fel.

Senast Iran befann sig i krig var på 1980-talet. Då blev Iran angripet av Saddam Husseins Irak, med stöd av USA. Det imperialistiska USA ville då precis som nu skaffa sig kontroll över Irans naturtillgångar – oljan. Och detta är man beredd att mörda tusentals människor för, om inte mer.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

DN1, DN2, DN3, DN4, Svd1, Svd2, Svd3, Svd4