Palestina – snart medlem i EU

Erik Scheller (FP), Arba Kokalari (M) och Lisa Abramowicz (Israels propagandaminister i Sverige) menar i en artikel på Svenska Dagbladet att: Israel given kandidat i ett växande EU

Dessa profiler tycker alltså att ett land som gör sig skyldigt till apartheid, etnisk rensning, kolonialism och statssanktionerad terrorism är en given kandidat i ett utvidgat EU.

Visserligen skriver dom även att: ”Det är en självklarhet att kommande medlemsländer ska uppfylla Köpenhamnskriterierna och dess långtgående krav på demokrati, en fungerande rättsstat och respekt för de mänskliga rättigheterna.”

För att Israel ska kunna bli en medlem i EU så måste alltså Israel först avsluta den illegala ockupationen av Palestina som har pågått i över 60 år, Israel måste avskaffa de lagar och den kultur som gör Israel till en apartheidstat, man måste respektera människors (kristna och muslimers) grundläggande mänskliga rättigheter, och Israel måste bli en fungerande rättsstat. Många gånger så råder det till exempel näst intill en straffrihet för judar och för soldater inom IDF som begår brott mot araber.

Kommer Israel att kunna leva upp till allt detta? Jag är pessimistisk.

För att säkra freden i EU:s närområde ska EU:s utvidgning fortsätta, skriver dom, och menar att ”EU kan växa söderut, österut och västerut”. EU kan alltså växa bortom den geografiska kontinenten och växa åt alla möjliga håll och kanter.

Israel är som bekant ett land som ligger i Mellanöstern. Detta räknas uppenbarligen som EU:s närområde. För att säkra freden i Mellanöstern (EU:s närområde) så bör vi alltså även låta Palestina gå med i EU på sikt. Ja det skriver dom faktiskt: ”I förlängningen bör en kandidatprocess för den kommande palestinska staten också välkomnas”. Om Israel och Palestina blir medlemmar i EU så varför inte låta Irak, Iran, Saudiarabien med flera gå med i EU också – för att säkra freden i Mellanöstern.

Artikelförfattarna fortsätter: ”EU är vår tids stora fredsprojekt. Det är dags att vi får till stånd fred i Mellanöstern”. Jag kan kolla med. Men det måste gå att få till stånd fred i Mellanöstern utan att för den skull låta länder i Mellanöstern gå med i EU.

Med detta argument skulle vi alltså även låta Syd- och Nordkorea, och Indien och Pakistan att gå med i EU för att få till stånd en fred i Asien?

Folkpartister och Moderater tycker att vi ska bortse från att det finns unioner och förbund (likt Europeiska Unionen) även i andra världsdelar, såsom i Afrika, Sydamerika, Asien och Mellanöstern. Länderna i Afrika är med i Afrikanska Unionen. Länderna i Sydamerika är med i Sydamerikanska Nationernas Union. I Asien finns till exempel Association of Southeast Asian Nations.

Det mest naturliga vore alltså att Israel istället går med i ett Middle-East Union eller i Arabförbundet såsom de flesta andra länder i Mellanöstern, och att Israel tillsammans med sina närmaste grannar börjar att samarbeta och skapa en normal och nära relation till varandra, istället för att skapa konflikter.

Men för att detta ska kunna bli en verklighet så krävs det som sagt att Israel först avslutar sin illegala ockupation av Palestina – och detta går ju bra. Ironi. Istället fortsätter den israeliska regimen systematiskt att stjäla mer och mer landområden, och man har avvisat arabvärldens fredsinitiativ från 2002 som erbjuder ett erkännande av Israel samt fred och normala relationer med hela arabvärlden i utbyte mot att Israel drar sig tillbaka till dess internationellt erkända 1967 års gränser.

Bara för att EU har samarbetsavtal med Israel så betyder inte det att Israel måste få gå med i EU. EU har även en nära relation till och samarbeten med USA, och många andra länder – så varför inte låta USA gå med i EU också? Nä, detta argument håller inte riktigt heller.

Erik Scheller (FP), Arba Kokalari (M) och Lisa Abramowicz (Svensk Israel-Information) måste tänka om.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Israel, EU, Mellanöstern

Läs även mer om Israelisk Apartheid: Israel’s similarity to South Africa’s apartheid is more than skin-deep

Amerikaner är ett påhittat folk

Amerikaner är ett påhittat folk.

Kom ihåg att det inte har funnits något USA eller ”Amerika”. Det var en del av det Brittiska riket.

Amerikaner är således ett påhittat folk – ett folk som uppfanns år 1776.

De ”ljuger för sig själva” och är ”utan verklighetskontakt”. Dessutom.

Det finns fler påhittade folk i modern historia. Israeler uppfanns 1948. Tyskar uppfanns när Bismarck kom cirka 1870 och enade ett gäng olika städer och furstendömen till en tysk nation. Italienare uppfanns på liknande sätt ungefär samtidigt.

Bara så att ni vet.

DN, SvD

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Israel, USA, Palestina

Palestina blev medlem i UNESCO – Israel blev utskrattad

I dag blev Palestina en fullvärdig medlem i UNESCO, Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur. (SvD)

Enligt FN-stadgan är UNESCO’s syfte att verka till fred och säkerhet genom främjande av internationellt samarbete inom områdena utbildning, vetenskap och kultur utan åtskillnad med avseende av ras, kön, språk eller religion i syfte att främja den universella respekten för rättvisa, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. (Källa: Wikipedia)

Det Israeliska utrikesministeriet påstår att Palestinas medlemskap i UNESCO innebär att möjligheten till ett fredsavtal försvinner. Källa: Haaretz

Kanske var det därför som Israel i dag blev utskrattad när dom röstade nej till Palestinas medlemskap i UNESCO:

There was laughter in the room after Israel voted no.

Källa: CNN

Självklart betyder inte ett medlemskap i UNESCO att möjligheten till fred försvinner. Tvärtom. UNESCO’s syfte är att verka för fred och säkerhet, rättvisa, och mänskliga rättigheter. Det är Israels inställning som gör att möjligheten till fred inte finns.

Att den svenska regeringen med Jan Björklund (FP) i spetsen även röstade nej eller om man lade ner sin röst, är milt sagt svagt och skamligt. Var det inte Moderaterna och deras kompisar Folkpartiet som var ledande i kampen mot apartheid och orättvisa?

Den svenska regeringens förklaring lyder:

”Vår röstning om dagens resolutionsutkast har att göra med dess tidpunkt, inte dess innehåll. Det bör ses i perspektivet av hur angeläget vi anser det vara att nå en tvåstatslösning inom den tidsram som fastslagits av Kvartetten”. Källa: SvD, DN

Om Jan Björklund nu är ärlig när han säger att det är angeläget att nå en tvåstatslösning (ett fredsavtal) inom en viss en tidsram, så varför röstar han då nej (alternativt lägger ner sin röst)? Att Palestina nu är medlem i UNESCO är ett steg i rätt riktning mot fred, och det borde ju bara skynda på fredsprocessen, om man tillämpar en rationell logik. Jag säger borde, och det säger jag eftersom Israels inställning är det stora hindret för fred. Israels och Jan Björklunds logik är inte rationell/förnuftig. Istället för att hindra Palestina att bli medlem i en organisation som verkar för fred, rättvisa och mänskliga rättigheter så borde Jan Björklund och den svenska regeringen istället sätta käppar i hjulet för apartheidstaten Israel som illegalt ockuperar ett annat folks landområden, förtrycker och förnekar en hel civilbefolkning deras grundläggande mänskliga rättigheter

Jan Björklund röstade idag emot fred, rättvisa och mänskliga rättigheter, och för ett fortsatt förtryck, militär ockupation och fortsatta brott mot mänskliga rättigheter.

Jan Björklund, du ska skämmas.

Men trots din röst så vann ändå rättvisan. Den överhängande majoriteten röstade för fred och rättvisa. Ett nederlag för Jan Björklund och Israel. Palestina är medlem i UNESCO – The United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Jan Björklund, Israel, Palestina, UNESCO, mänskliga rättigheter

Efter Libyen – Syrien?

Så har ytterligare en förtryckarregim i Mellanöstern fallit. Det finns dock ytterligare ett par regimer kvar i Mellanöstern som förtrycker och terroriserar hela civilbefolkningar: Syrien, Israel, Jemen, Saudiarabien.

Precis som i Syrien och Jemen så attackeras människor som demonstrerar för frihet och mot förtryck, av militären även i Israel. Fredliga demonstrationer mot de systematiska husrivningarna, mot konfiskering av landområden, mot byggandet av bosättningar, och mot den gigantiska betongmur med vakttorn och taggtråd som Israel har låtit bygga på ockuperat område – möts av militärt våld.

Även det Israeliska bosättarvåldet mot palestinier har ökat dramatiskt den senaste tiden. Den Israeliska säkerhetstjänsten Shin Bet tycks mest dock vara orolig för att bosättarna nu även har börjat att attackera Israeler, och Shin Bet gick därför vid ett tillfälle ut och kallade dessa bosättare för terrorister. Våldet mot palestinierna bryr sig den Israeliska apartheidregimen däremot inte om. Tvärtom så finns den Israeliska armén oftast närvarande när bosättarna attackerar palestinier för att ge skydd till bosättarna ifall deras offer skulle få för sig att försöka försvara sin egendom och sina liv.

Palestinierna har levt under en mycket brutal militär ockupation i årtionden. En hel generation av människor har växt upp under detta styre och känner inte till något annat liv än Israeliskt förtryck från ockupationssoldater och bosättare. På de ockuperade områdena utövar Israel apartheid och även inom Israels 67 års gränser tillämpas apartheidlagar. Och det värsta är att ledare i Väst ger sitt stöd för detta förtryck, denna orättvisa och kriminalitet, i och med man låter det fortgå utan några som helst konsekvenser för Israel. Tvärtom tycks man istället belöna Israel med fortsatt förmånliga handelsavtal och samarbete. Även när Israel angriper EU-medborgare på internationellt vatten eller när Israel förfalskar EU-medborgares pass så förblir alla knäpptysta eller springer och gömmer sig. Vad detta beror på kan man bara spekulera i.

Det är endast Turkiets premiärminister Erdoğan som har visat ledarskap och handlingsförmåga i denna fråga. Även gentemot den kriminella regimen i Syrien så har Erdoğan gjort skarpa uttalanden. Turkiet har hotat med sanktioner såväl som att delta i en möjlig internationell militär intervention mot landet om inte Syrien slutar att massakrera demonstranter.

En sak är dock ganska säker. För eller senare kommer det en förändring även till Israel. Precis som det kommer att bli en förändring i Syrien. Historien har berättat för oss gång på gång var dessa förtryckarregimer hör hemma någonstans. Det vill säga, i graven.

Libyerna må ha vunnit sin frihet från Gaddafi-klanen men det är för tidigt att avgöra om folket i Libyen verkligen har vunnit någonting. Kommer en annan icke-demokratisk ledare att ersätta Gaddafi? Eller kommer Libyen att utvecklas till en demokrati som respekterar alla människors grundläggande mänskliga rättigheter?

I Egypten går det trögt och landet har även drabbats av våldsamheter sedan militären tog över styret av landet i väntan på att valet ska hållas. Bloggare som har kritiserat militären har arresterats och satts i fängelse.

I Tunisien har valet blivit uppskjutet men imorgon den 23:e oktober hålls valet till den konstituerande församlingen som ska skriva en ny konstitution för landet. Oron i landet är stor för att deras nyvunna frihet ska tas ifrån dom. På ena sidan står demokratisträvande partier, på den andra sidan finns ett islamistiskt parti med många konservativa och odemokratiska värderingar.

Låt oss hoppas att det blir en förändring i Syrien så fort som möjligt och att utvecklingen i Egypten, Tunisien och Libyen går framåt till det bättre. Detta skulle i sådana fall innebära att Israel i stort sett skulle bli den enda kvarvarande kriminella förtryckarregimen i Mellanöstern. Vilket då skulle innebära att Israel till slut skulle bli tvunget att börja respektera palestiniernas grundläggande mänskliga rättigheter och ge palestinierna deras frihet och landområden tillbaka och erkänna deras rätt att existera. Detta är tyvärr ingenting som den nuvarande regimen i Israel är intresserad av. Så frågan är också om Israels ultranationalistiska regim är intresserad av att grannländerna demokratiseras?

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Libyen, Mellanöstern, Arabiska våren, Palestina, Israel

DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7

När kongressen bestämmer

DN rapporterar att den amerikanska kongressen har beslutat att dra in sitt ekonomiska bistånd till Palestina eftersom den palestinska presidenten Mahmud Abbas ansökte om ett FN-medlemskap åt Palestinas vägnar.

Ghassan Khatib, talesperson för den Palestinska myndigheten säger att den ”Palestinska myndigheten inte har gjort något felaktigt eller olagligt” och att ”det är ironiskt att man blir straffad för att man kontaktar FN”.

Man får komma ihåg att detta är den amerikanska kongressens beslut, och inte nödvändigtvis ett beslut som övriga amerikaner står bakom.

Den förre amerikanske presidenten Bill Clinton säger t.ex så här: ”Alla vet om att den amerikanska kongressen är det Israel-vänligaste parlamentariska organet i världen. Den behöver inte bevisa det.”

2008 så skrev den Israeliska tidningen Haaretz, bland många andra, att antalet judar i den amerikanske kongressen väntas bli rekordhögt: Record Number of Jews slated for next U.S. Congress

Det är alltså när denna kongress får bestämma som det vänds upp och ner på begreppet rätt och fel. Fel blir rätt, och rätt blir fel.

Att kontakta FN – ett internationellt organ dit länder vänder sig till dagligen, är fel och anses som hotfullt, och detta måste därför bestraffas. Israel självt kan däremot fortsätta att ensidigt bygga illegala bosättningar på ockuperad mark vilket är ett brott mot internationella lagar. Detta är någonting som anses vara rätt i den amerikanska kongressens ögon. Lagbrott är rätt, laglydighet är brottsligt och ska bestraffas.

Man kan också notera att det är först nu när Bill Clinton inte längre är president som han verkar kunna uttala sig fritt i frågan. Detta är en omöjlighet för en sittande amerikansk president.

Att USA ställer in sitt ekonomiska bistånd till Palestina behöver dock inte vara någonting jättedåligt. Man kan se det som att den Palestinska myndigheten frigör sig från USA och blir mer oberoende. USA betalar inte längre ut mutor till Abbas. Om bara USA nu kunde frigöra sig från Israel, AIPAC, och de sionistiska krafterna i kongressen så vore även det bra.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om USA, Palestina, FN, Amerikanska kongressen